ThinkstockPhotos-529904979_web

Foto Thinkstock

Expertkompetens säkrar myndigheters fastigheter

Företag & samhälle Behovet av och efterfrågan på säkra fastigheter och specialistkompetens kring fastigheter som förebygger och minimerar risken för exempelvis attentat eller terroristaktioner har ökat på senare år. Fortifikationsverket, som tidigare i första hand ägnade sig åt att skydda militära fastigheter, fungerar numera som hela Myndighetssveriges expertresurs med fokus på säkra fastigheter.

annikawihlborg

Annika Wihlborg

Fortifikationsverket, som hyr ut och förvaltar fastigheter till myndigheter med koppling till Försvarsmakten, har en unik position i skärningen mellan statsförvaltningen, försvarssektorn och fastighetssektorn och fungerar som rådgivande expertorgan för utformning av fysiskt skydd inför om- eller tillbyggnader av myndigheters fastigheter eller i samband med incidenter.

Fortifikationsverket erbjuder därför myndigheter med samhällsviktig verksamhet risk- och sårbarhetsanalyser, förstudier avseende design av skydds och anläggningsteknik, utredningar inom skydds- och anläggningsteknik samt framtagande av handböcker inom området.

Hotbilden har breddats

Fram till 2008 fokuserade Fortifikationsverket uteslutande på att arbeta med fysisk säkerhet i och kring Försvarssektorns fastigheter runtom i landet, en verksamhet som inledde med att Fortifikationsverket redan på ett tidigt stadium anlade skyddade bergutrymmen som kan hantera renodlade militära hot.

Sedan sju år tillbaka har deras myndighetsuppdrag breddats till att även omfatta andra typer av myndigheter, i princip alla myndigheter i behov av säkra fastigheter. Fortifikationsverkets experter agerar nu även på uppdrag av myndigheter som MSB och Riksbanken.

Stefan Magnusson Foto: Johan Danielson
Stefan Magnusson
Foto: Johan Danielson

– På senare år har hotbilden gentemot Sverige och svenska myndigheter förändrats markant. Hoten har breddats, kommer från fler håll och berör i dagsläget fler samhällsfunktioner jämfört med för bara ett par år sedan. Det är inte längre enbart andra stater som hör till Sveriges möjliga antagonister. Även olika former av intressegrupperingar, terroristorganisationer eller kriminella nätverk bidrar till den samlade hotbilden, säger Stefan Magnusson, utvecklingsdirektör på Fortifikationsverket.

På senare år har hotbilden gentemot Sverige och svenska myndigheter förändrats markant.

Varje myndighet kräver skräddarsydda säkerhetslösningar

Säkerhetsbilden är betydligt mer komplex i dag än för bara ett par år sedan. Det innebär i sin tur att allt fler myndigheter har behov av extern expertis för att kunna konstruera en samlad hotbild.

Fortifikationsverkets risk- och sårbarhetsanalyser resulterar i förslag på hur den berörda myndigheten bör agera för att minimera hotbilden.

Stefan Magnusson påpekar att hotbilden varierar avsevärt mellan olika myndigheter och vid olika tidpunkter, vilket innebär att Fortifikationsverket varken använder några specifika säkerhetsklassificeringar eller tillämpar ”standardlösningar”. Varje myndighets behov är unika och kräver ett skräddarsytt fastighetsskydd.

Somliga behöver förstärka fasader och fönster, medan andra placerar tele- och datakommunikationslösningar under jord för att göra dem mindre sårbara för attentat och sabotage. De åtgärder som Fortifikationsverket föreslår handlar ofta om att förstärka befintliga byggnadsstrukturer och att skapa ett fysiskt avstånd till byggnaden.

När Fortifikationsverkets experter lämnat in ett förslag på åtgärdsplan avgör den aktuella myndigheten själv vilka åtgärder som ska vidtas.

Fortifikationsverket medverkar förstås också när nya säkra myndighetsfastigheter ska byggas, men deltar lika ofta i samband med att befintliga myndighetsfastigheter ska renoveras. Att utgå från de befintliga fastigheternas struktur är en av utmaningarna i arbetet med att säkra myndigheternas fastighetsbestånd.

– Det är viktigt att hitta rätt balans mellan myndighetens säkerhetsbehov och allmänhetens tillgänglighet till lokalerna. Här är det upp till varje enskild myndighet att finna den balans som de anser vara lämplig utifrån sitt säkerhetsbehov, säger Stefan Magnusson.

Exempel på en aspekt som kan ingå i analysen av en fastighets fysiska säkerhet är om en myndighet har sin postmottagning i källaren på sin kontorsfastighet. Det gör det möjligt för bilar att köra ända fram till fastighetens entré, vilket i sin tur ökar risken för sprängdåd. Genom att istället förlägga postmottagningen i en annan fastighet eller bygga en fysisk barriär runt huset som gör det omöjligt för fordon att köra hela vägen upp till fastigheten utan att kontrolleras kan den här typen av attentat delvis förebyggas.

Det är viktigt att hitta rätt balans mellan myndighetens säkerhetsbehov och allmänhetens tillgänglighet till lokalerna.

Handbok ska stärka myndigheternas säkerhetskompetens

På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en handbok för skydd av byggnader. Via handboken delar Fortifikationsverket med sig av sin expertis kring hur byggnader med samhällsviktig verksamhet eller byggnader som anses särskilt skyddsvärda kan skyddas mot extrema händelser. Fortifikationsverket stödjer även flera myndigheter med tekniska utredningar avseende design av skydds- och anläggningsteknik inom telekom, lagring och serververksamhet.

– Handboken, som lanseras under hösten, fungerar som en vägledning när det gäller säkra byggnader. En av våra viktigaste uppgifter är för närvarande att öka myndigheternas medvetenhet och generella kompetens kring säkra fastigheter. Vi ser gärna att myndigheter placerar säkerhetsfrågan högre upp på dagordningen, vilket den nya försvarspropositionen och myndigheternas skärpta säkerhetskrav kan bidra till, säger Stefan Magnusson.