Anders-Ygeman-foto-Bill-Nilsson-Regeringskansliet_web

Foto

Samordna och modernisera den svenska samhällssäkerheten

För inrikesminister Anders Ygeman är samhällets säkerhet och krisberedskap högprioriterade frågor som hamnar högt upp på agendan. Han är relativt ny på sin post, men har redan satt igång ett antal utredningar och hunnit ta emot betänkanden kring hur det svenska samhällets krisberedskap kan skärpas och effektiviseras.

annikawihlborg

Annika Wihlborg

– Mina ansvarsområden som inrikesminister innefattar ordning, säkerhet och krisberedskap. Rollen som inrikesminister är ny i regeringen. Regeringen har valt att samla inrikesfrågorna hos mig som inrikesminister för att stärka Sveriges samlade krisberedskap. Min roll handlar i mångt och mycket om att samordna olika resurser som verkar för samhällets säkerhet och beredskap, exempelvis polis, försvarsmakten, kustbevakning och säkerhetspolisen. En ökad samverkan mellan myndigheter och aktörer som verkar för den svenska samhällssäkerheten kan medföra många fördelar, säger Anders Ygeman.

Han menar att de svenska samhällssäkerhetsbehoven har förändrats på senare år.

Hotbilden har blivit mer komplex med klimateffekter som ökar förutsättningarna för ett oförutsägbart klimat och olika typer av klimathot såsom översvämningar och bränder, ett stärkt terroristhot sedan 2010 samt en ökning av antalet svenskar som involveras i utländska strider.

 

Obligatorisk incidentrapportering

I mars i år tog Anders Ygeman emot ett betänkande om Sveriges framtida behov av informations- och cybersäkerhet. Utredaren föreslog en strategi och en rad åtgärder för säker information i staten.

Genom åtgärderna skulle nivån för informationssäkerhet höjas avsevärt. Strategin innehåller förslag till åtgärder som ska säkerställa att de statliga myndigheterna har ett gemensamt förhållningssätt till informationssäkerhetsfrågor, behovet av skyddad kommunikation samt säkra IT-lösningar.

Obligatorisk incidentrapportering är ett sätt att öka informationsutbytet mellan myndigheter. Den obligatoriska incidentrapporteringen innebär att samtliga myndigheter som råkar ut för någon form av IT-hot ska rapportera det, vilket minskar mörkertalet och gör det lättare att kartlägga de incidenter som inträffar.

 

IT-säkerhetskrav

Strategin för informations- och cybersäkerhet i staten har sex mål: att stärka styrning och tillsyn inom området, att staten ska ställa tydliga krav vid upphandling på IT-området, att statliga myndigheter ska kommunicera säkert, att det inrättas ett system för obligatorisk IT-incidentrapportering för samtliga statliga myndigheter, att arbetet med att förebygga och bekämpa IT-brottslighet stärks samt att Sverige ska vara en stark internationell partner.

Det finns över 300 statliga myndigheter som alla måste kunna skydda den information som anförtros dem från att till exempel förstöras eller komma i orätta händer.

– Utredaren presenterar förslag för hur myndigheternas ansvar för IT-säkerhet kan tydliggöras. Med utredningen tas ett första viktigt steg mot obligatorisk IT-incidentrapportering för de svenska myndigheterna, säger Anders Ygeman.

I mars tog Anders Ygeman även emot ett betänkande kring en ny säkerhetsskyddslag som Sten Hekscher, före detta ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, genomfört.

En ny säkerhetsskyddslag behövs för att svara mot de förändrade kraven på säkerhetsskyddet, bland annat avseende utvecklingen på informationsteknikområdet, ökad internationell samverkan, ökad sårbarhet i samhällsviktiga funktioner och för att säkerhetskänslig verksamhet i allt större omfattning drivs i privat regi.

 

Nationell strategi mot terror

– Min vision i rollen som inrikesminister är att bidra till ett tryggare samhälle där människors trygghet ökar och där vi åstadkommer en minskning av såväl brottslighet som effekterna av olika typer av naturkatastrofer. Jag vill även bidra till att stärka IT-skyddet på områden som tidigare varit eftersatta. I augusti i år planerar vi bland annat att presentera en ny nationell strategi för bekämpning av terrorister och nya strategier för att hantera problematiken med utländska stridande, alltså rekrytering, organisering och finansiering av terrorresor, säger Anders Ygeman.

Den viktigaste frågan som Anders Ygeman ägnar sig åt just nu är den stora omorganisationen som polisen står inför. Omorganisationen består av att 21 polisdistrikt slås ihop till en central myndighet.

 

Gemensam myndighet för polisen

– Polisens förändring innebär att 21 separata enheter för IT, administration och personalhantering slås ihop till en. Ett syfte är att stärka det lokala polisiära arbetet samt att öka den generella effektiviteten i polisens arbete. Den nya samlade myndigheten får en gemensam beslutskraft som bland annat underlättar kraftsamlingar vid händelser som kräver en utökad polisiär närvaro, exempelvis i samband med vårens dödsskjutningar i Göteborg.

– Omorganisationen trädde i kraft 1 januari i år, men det tar förmodligen uppemot två år innan förändringarna har implementerats fullt ut i organisationen. En utmaning i samband med omorganisationen är att motivera poliser som tidigare haft lokala chefsroller att istället börja arbeta i yttre tjänst, närmare medborgarna. Ytterligare en målsättning med omorganisationen är att den ska leda till en högre uppklarningsstatistik på vardagsbrott, säger Anders Ygeman.