s12 Hkp_16 (kopia)

Foto FMV

Allvarligt säkerhetspolitiskt läge för Sverige

Företag & samhälle Det säkerhetspolitiska läget för Sverige är nu det sämsta sedan slutet av slutet av det kalla kriget. Däremot har vi blivit bättre på civil krishantering. Det menar folkpartisten Allan Widman, nybliven ordförande för försvarsutskottet.

Fredrik Dhejne

Allan Widman konstaterar att uppgörelsen i försvarsberedningen ger försvaret ökade resurser.

– Det innebär ny version av JAS och nya ubåtar. Det satsas också mer pengar på att ge effekt i närtid genom ökade anslag till mer övningar och bättre grundutbildning. Vi behöver också köpa mer vapen till våra Gripenplan och Visbykorvetterna.

Totalt planeras anslagen till försvaret öka från nuvarande 42 till 47 miljarder kronor 2024.

– Vi kommer dock att behöva göra mer och tidigare. Vi upplever nu ett nytt tryck och vi har det värsta internationella läget sedan slutet av kalla kriget. Ryssland blir allt mer auktoritärt och satsar stort på sina militära styrkor. Man uppträder också mycket mer aggressivt i vårt närområde.

Allan Widman anser att Rysslands angrepp på och destabilisering av Ukraina kan få en fortsättning i Baltikum. Det har på sätt och vis redan börjat, bland annat med bortrövandet av en estnisk underrättelseofficer, hackerattacker och desinformation.

– De upprepade kränkningarna mot svenskt och finskt luftrum och störningar mot ett finskt civilt forskningsfartyg är Rysslands aggressiva sätt att påverka Finland och Sverige till att hålla avstånd mot Nato. Vi kan möta detta genom mer samarbete med Finland. Vi måste hela tiden markera närvaro på och över Östersjön och visa att vi vill försvara oss.

Han framhåller Gotlands betydelse för vårt försvar och att vi ska öka den militära närvaron där genom mer frekventa övningar och upprätta förband med tung kustrobot.

Allan Widman säger att kaoset i Mellanöstern och erfarenheterna från västvärldens militära engagemang i Afghanistan och Mellanöstern har gjort USA och Europa mycket mer försiktiga med militära insatser.

– Däremot kan vi säkert få se fler militära rådgivare och specialstyrkor plus flygbombningar. Jag tror att denna försiktighet varar för överskådlig framtid.

Att svenska medborgare slåss för IS är en säkerhetsrisk för Sverige.

– De som återvänder kommer att vara både traumatiserade och mer radikala och kan utföra terroristhandlingar i Sverige. Vi måste ta fram ny lagstiftning och samarbeta inom EU för att kartlägga och stoppa dessa personers rörelser och nätverk.

 

Hur ser du på försvarets stöd till det civila samhället, bland annat med helikoptrar?

– Försvaret får nu kvalificerade helikoptrar genom köpet av Black Hawk (Hkp 16). De kan ge ett bra stöd till det civila samhället. Vi bör återgå till att försvarets huvuduppgift, förutom väpnad strid, ska vara att stödja samhället. Försvaret ska kunna bekämpa bränder, hjälpa till med sjöräddning med mera. Dessa skarpa insatser vid civila kriser är ett av de bästa sätten att öva och förstärka personalens kompetens och testa materielens användbarhet.

 

Tror du våra nuvarande sjöräddningshelikoptrar klarar en stor färjeolycka?

– Vid riktigt stora olyckor finns aldrig tillräckligt med resurser. Vad gäller helikoptrar håller det på att bli bättre. Men Hkp 16 är inte övad för sjöräddning och den marinhelikopter som är på väg, Hkp 14 (NH90), är starkt försenad. Vi kan dock konstatera att försvarets helikoptrar gjorde mycket bra ifrån sig vid den stora branden i Västmanland.

 

Fungerar vår krisledning?

– Den har utvecklats efter de stora olyckorna och vi har bildat myndigheten MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Det har också genomförts flera krisövningar med deltagande från regering och departement och vi har nu alltid jourhavande tjänstemän på myndigheterna. Ytterligare en bra sak är att försvaret upprättat fyra regionala staber och åter börjat med en nationell planering för försvaret av landet.

 

Hur ser du på samordning av Kustbevakningen, Sjöfartsverket och försvaret?

– Tyvärr har vi fortfarande en viss ”Ådaleneffekt” som försvårar samarbetet mellan civila och militära myndigheter. Den nya regeringen har också flyttat ansvaret för kustbevakningen och MSB från försvarsdepartementet till justitiedepartementet. Jag tror att det försvårar samordningen. Vi har fortfarande ett stort problem med stuprörstänkande hos myndigheterna, menar Allan Widman.